artikel

Folkets hus Biskopsgården – vad som har hänt och vad som händer nu

I snart två års tid har Folkets hus Biskopsgården verksamhet och framtid varit föremål för diskussion i stadsdelen Västra Hisingen. Mot bakgrund av att Stadsrevisionen har riktat kritik mot hur den politiska majoriteten i stadsdelsnämnden (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet) har agerat gentemot Folkets hus samt att de borgerliga partierna (Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna) under lång tid fört en kampanj mot den politiska majoriteten, med misstänkliggöranden och desinformation, vill vi i Vänsterpartiet Biskopsgården-Torslanda passa på att redovisa vad som har hänt samt på vilka grunder vi har agerat.

Folkets hus Biskopsgårdens roll i stadsdelen

I Folkets hus Biskopsgårdens lokaler på Vårväderstorget pågick från 90-talet och fram till slutet av 2011 febril aktivitet. Varje dag, vecka ut och vecka in, hade föreningar i stadsdelen verksamhet av skiftande slag: kampsportsträning, spelkvällar, fackliga möten, bingo, kyrkliga församlingsträffar eller temamöten om trygghet i bostadsområdet. Verksamheten var bred, mångsidig och åldersöverskridande. Verksamheten i lokalerna bidrog till att Vårväderstorget hölls levande även på kvällarna. Tillgängligheten till lokalerna var god för äldre och funktionshindrade. Folkets hus var helt enkelt en praktisk lösning på de gemensamma behov som föreningslivet i Biskopsgården hade.

Beslut om utflyttning i juni 2011

14 juni 2011 behandlade SDN Västra Hisingen, efter att ärendet tidigare hade bordlagts vid två tillfällen, en ansökan om ekonomiskt stöd från Folkets hus Biskopsgården för år 2011. Stadsdelsförvaltningen föreslog då att Folkets hus Biskopsgården inte skulle beviljas ekonomiskt stöd om 750 000 kr. Stadsdelsförvaltningen hänvisade till att regelverket för selektivt föreningsstöd inte medgav att en föreningen beviljades stöd för lokalkostnader. Tillsammans med Socialdemokraterna yrkade vi på att föreningen skulle beviljas ett driftstöd om 750 000 kr och att pengarna togs från stadsdelens egna kapital. Vi ansåg att föreningens verksamhet var nödvändig för att kunna erbjuda det lokala föreningslivet en stabil infrastruktur. I den fastslagna budgeten för 2011 hade nämnden uttryckt en tydlig politisk ambition om att värna alla medborgares rätt till en meningsfull fritid. Folkets hus verksamhet var av ett särskilt slag då föreningen både stod för egna arrangemang men även hyrde ut lokaler till föreningar och enskilda personer. Miljöpartiet valde att tillsammans med de borgerliga partierna rösta för förvaltningens förslag. Därmed skulle inga pengar alls betalas ut och föreningen skulle vara tvungen att flytta ut ur sina lokaler före nyår.

Detta beslut väckte upprördhet hos oss vänsterpartister. På sätt och vis hade denna upprördhet en personlig prägel för många av oss. Vi var många medlemmar som i Folkets hus lokaler hade bevistat otaliga möten, valupptakter, paneldebatter, utbildningar, teaterföreställningar, dansuppvisningar samt föreläsningar med folkrörelseföreträdare, författare och danska vänsterpolitiker genom åren. Efter segern i folkomröstningen om EMU 2003 samlades vi i lokalerna för att diskutera hur vi skulle gå vidare i kampen mot att mer makt flyttas från riksdagen till Bryssel. Efter att Flyktingamnesti -kampanjen hade avslutats 2006, och tusentals asylsökande hade fått möjlighet att få sin ansökan prövad på nytt, samlades asylsökande i lokalen för att lyssna på information från en flyktingadvokat samtidigt som tolkar satt i varje bänkrad och översatte. Det var många minnesvärda händelser som vi förknippade med lokalerna.
Men framför allt var vår upprördhet politisk. Vi såg inte hur det lokala föreningslivets behov skulle kunna lösas utan att Folkets hus verksamhet fortsatte. Invigningen av Sjumilahallen skulle ske först under hösten och även om detta var något vi hade stridit för hade vi inga förhoppningar om att de nya lokalerna skulle kunna ersättas Folkets hus. För personer med begränsad rörlighet var läget inte alls idealiskt.

Avslagsbeslutet satte Folkets hus-föreningen i en svår finansiell situation. I oktober 2011 hade vi en majoritet (tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet) för att bevilja ett ekonomiskt stöd om 353 000 kr för att kunna reglera föreningens uppkomna hyresskuld. Detta gjorde vi mot bakgrund av att vi ansåg det väsentligt att Folkets hus kunde hålla öppet samt genomföra sina planerade verksamhet för resten av året. Detta möjliggjorde också att de föreningar som hade verksamhet i huset kunde fortsätta som planerat under året. I januari 2012 flyttade sedan Göteborgs folkhögskola in i lokalerna.
I takt med att allt fler fick kännedom om att Folkets hus var tvungna att flytta ut ur sina lokaler på Vårväderstorget uttryckte allt fler medborgare sin kritik mot förslaget under sommaren och hösten 2011. Beslutet uppmärksammades hos föreningar så väl som i lokal press och radio. 2500 namnunderskrifter samlades in av Folkets hus-föreningen. Protestuttalandet togs av exempelvis den lokala Taekwondo-föreningen, Hyresgästföreningen och PRO.

Nytt beslut om bidrag till Folkets hus i december 2011

I december 2011 behandlade nämnden en ansökan från Folkets hus Biskopsgården om driftsstöd för 2012. Tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade vi för att föreningen beviljades ett driftstöd om 750 000 kr med pengar från stadsdelens egna kapital. Föreningen hade uttryckt en ambition om att öppna upp verksamheten ännu mer samt utvidga samarbetet med förvaltningen. Vi fattade beslutet med goda förhoppningar om att Folkets hus, med ett beslut om ekonomiskt anslag i ryggen, inom kort skulle kunna flytta in i nya lokaler samt återuppta och förnya sin verksamhet.

Kritik från Stadsrevisionen vintern/våren 2012

Under vintern/våren 2012 lämnade Stadsrevisionen påpekanden gällande beslutet om att reglera Folkets hus hyresskuld. Stadsrevisionen gjorde bedömningen att driftsbidrag och selektivt föreningsbidrag var samma sak och att beslut skulle fattas på samma grunder. Man påpekade även att beslutet i december 2011, om att bevilja bidrag för 2012 års verksamhet, fattades utifrån en allt för bristfällig ansökan samt utan villkor som möjliggjorde för stadsdelsnämnden att ta tillbaka pengarna om planerad verksamhet inte utfördes.

Uppföljning av ärendet

Denna kritik rättade vi oss också efter. Förvaltningen fick i uppdrag att ge kvartalsvisa rapporter om föreningens verksamhet. En tillförlitlig budget och verksamhetsplan samt aktiv verksamhet blev förutsättningen för fortsatta utbetalningar till Folkets hus. 27 mars 2012 beslutade nämnden att inte betala ut något bidrag för det andra kvartalet då föreningen fortfarande saknade lokal och inte bedrev någon verksamhet. 28 augusti 2012 beslutade vi dock, tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att betala ut bidrag för det tredje kvartalet. Orsaken till detta var att föreningen hade ett relevant lokalerbjudande och visade vilja till att verkställa sin verksamhetsplan, genom uthyrning av lokaler men även genom extern verksamhet i egen regi. När nämnden i december 2012 fick en rapport från stadsdelsförvaltningen om att föreningen fortfarande saknade lokal samt att den verksamhet som hade bedrivits under hösten inte var tillräckligt omfattande och heller inte särskilt kostnadskrävande beslutade nämnden, i enlighet med förvaltningens förslag, att inte betala ut något bidrag för det fjärde kvartalet. Totalt betalades alltså 362 500 kr ut till Folkets hus Biskopsgården 2012, inte 750 000 kr som beslutades i december 2011.

De borgerliga partierna försökte gång på gång påskina att vi frikostigt kastade iväg skattepengar utifrån politiska lojaliteter. Dessa påståenden saknade grund. Våra beslut byggde på att vi såg till hela stadsdelens behov. Den rödgröna majoriteten beviljade även ekonomiskt stöd om 350 000 kr till Kulturhuset Vingen i Torslanda för barn-och ungdomsverksamhet medan de borgerliga partierna motsatte sig detta. Det var de rödgröna partierna, och inte alliansen, som under 2012 gav stadsdelsförvaltningen i uppdrag att utreda behovet av och tillgången till lokaler för stadsdelens föreningsliv. Det var de rödgröna partierna i kommunfullmäktige, och inte alliansen, som under 2012 beslutade att inrätta en kommunal tillsynsenhet för fristående förskolor. På så sätt tog vi ytterligare steg för att garantera att varje skattekrona användes till att tillgodose göteborgarnas behov.

Framtiden

Under vintern och våren 2013 har Stadsrevisionen presenterat sin rapport för 2012. I rapporten ger Stadsrevisionen majoriteten i nämnden en erinran för att vi inte tog initiativ till att upphäva beslutet från december 2011 om att bevilja Folkets hus bidrag för 2012. Stadsrevisionen gör bedömningen att det inte var i enlighet med stadsdelens och kommunens regelverk för för selektivt föreningsstöd att bevilja föreningen bidrag. Vi tolkar detta som att nämnden, med gällande regelverk för selektivt föreningsstöd, saknar möjlighet att ge ekonomiskt stöd till föreningar med verksamhet som liknar Folkets hus.

Stadsdelsförvaltningens rapport om Folkets hus verksamhet och ekonomi under 2012 visar, som vi tidigare har kunnat se i förvaltningens rapporter, att föreningen av olika orsaker (framför allt avsaknad av egen lokal) inte har bedrivit verksamhet av den omfattning som har aviserats i verksamhetsplanen. Rapporten visar även att resurser har använts på ett felaktigt sätt, exempelvis till personalkostnader trots att föreningen har saknat fast lokal. Föreningen har sökt bidrag för 2013 om 650 000 kr. Då föreningen inte räknar med att kunna bedriva verksamhet i egna lokaler under 2013 är merparten av de sökta pengarna inte ämnade att användas till lokalkostnader utan till utåtriktade evenemang av olika slag. På nämndmötet 29 april beslutade vi tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet att avslå Folkets hus-föreningens ansökan då vi inte bedömer att föreningen under 2013 har kapacitet och förmåga att driva verksamhet i sådan omfattning samt att vi inte finner det motiverat att ge ett så pass stort bidrag till en enskild förening. Nämnden beslutade även att kräva tillbaka 90 000 kr från föreningen då dessa pengar har använts till att avskriva 2011 års skuld. Detta är förutsatt att föreningen har möjlighet att betala.

Nedläggningen av Folkets hus Biskopsgården har fått svåra konsekvenser för föreningslivet i stadsdelen Västra Hisingen. Föreningar samt fritids- och kulturutövare har helt enkelt sämre möjligheter idag att ordna lokaler för sin verksamhet som är tillgängliga för så många som möjligt. Vårväderstorget är mer ödsligt på kvällarna. Invigningen av Sjumilahallen har inneburit ett lyft för stadsdelen men har inte kunnat fylla behovet av lokaler av samma slag som Folkets hus. Vi har därför i nuläget en viktig uppgift framför oss: att ta ny initiativ för att säkerställa att alla medborgare ges en meningsfull fritid och tillgång till kultur. Antingen genom initiativ i stadsdelens egen regi eller i samarbete med föreningar.

De borgerliga allianspartiernas syn på politikens ansvar gentemot medborgarna är den rakt motsatta. När den borgerliga regeringen gör stora skattesänkningar för de allra rikaste, när de väljer att betrakta en arbetslöshet på 8-9% som ett normaltillstånd samt minskar bidragen till kommunerna, då hamnar vår gemensamma välfärd i kläm. När allt fler arbetslösa och sjuka kastas ur försäkringssystemen är det kommunerna och stadsdelarna som får betala notan. Allt mindre resurser återstår då till vård, skola och omsorg. När finansminister Anders Borg uttalar sig om att kommunernas pengar skall användas till ”välfärdens kärna” framgår det med all önskvärd tydlighet att rätten till kultur och en meningsfull fritid inte räknas dit. Sådan verksamhet blir istället upp till var och en att bekosta på egen hand. I Göteborg pekar vi ut en annan riktning. Vi kommer att fortsätta att verka för ett samhälle där alla kan utvecklas och delta i samhällslivet, oavsett storlek på plånboken.

Kopiera länk